Glömde ju berätta!

Gjorde något riktigt våghalsat idag, iallafall ut självförtroendets synvinkel...

När jag precis fött Liam, satt fet som en nyförlöst kossa i soffan, så hade givetvis en internetbutik som jag länge spanat in utförsäljning. Dom skulle lägga ner så det var helt galna priser. Men det kändes ju ännu mer galet att beställa kläder när jag visste att det skulle dröja år innan dom satt bra. Min man övertalade mig till slut iallafall så det blev en marinblå klänning med vita prickar, ett sött skärp i midjan och  underkjol - helt i 50-tals anda! Och en svart penkjol med hög midja.

Jag skrattade högt när klänningen anlände och gömde den långt in i garderoben. Jag gjorde den till min motivationsklänning, min "en dag"-klänning. Midjan var liksom löjligt smal och hur jag skulle kunna knäppa den än mindre få ihop dragkedjan på sidan var för mig ett frågetecken.

Men så idag såg jag den när jag letade efter något annat i garderoben. Och jag tänkte mest kolla hur långt det var kvar, om jag liksom kommer i den till sommaren. Och den gick på - nu! :-D Lykka sa "åh vad fin du är mamma! Ta inte av den, jag vill också ha min prinsessklänning på mig!". Haha.

Brösten är fortfarande för stora, den är alltså alldeles för snäv över bröstet. Men några kilo till så sitter den riktigt bra! Men bara att jag fick på den och igen den gjorde min dag :-) 

(Ja, den är skrynklig - men that's not the point. Den är liksom på!)


1 Annster:

skriven

Så fin :)

2 Cathrine Forsell:

skriven

fin :)

3 Tommy:

skriven

kul att du klarade den motivationen :)

4 Emilias art & jewelry:

skriven

Bra jobbat och fin klänning! :)

Kommentera här: