Ont i hjärtat.

Imorgon ska lillen här hemma få sina 5-månaders sprutor & jag har ont i magen bara av tanken :-( Sist grät jag och då var mamma/momme med så det känns skönt att mannen tagit förmiddagen ledig och är med denna gång. Jag klarar inte riktigt av det där. Fast jag vet att det är för hans bästa så gör det så fruktansvärt ont i mammahjärtat att se dom ledsna och ha ont.
Förra gången gick smärtan över snabbt, så hoppas på samma den här gången.

Två dagar i rad har han hoppat över eftermiddagsvilan. Han är trött, men bara vägrar sova. Han ligger och sjunger och pratar i sängen tills det gått så lång tid att man inser att det liksom är kört. Och då har han haft sin senaste vila vid två-tiden då lillfisan blir hämtad på dagis. Sen somnar han vid sju istället för halv åtta på kvällen, helt däckad i famnen <3
Men så länge han är nöjd och glad kan man inte påverka på nåt sätt, hans vanor och rutiner får man försöka anpassa sig efter själv helt enkelt :-)
Och glad är han ju, om än sällskapssjuk när han är så trött. Man behöver inte bära han (tack & lov) hela tiden, men han ska gärna vara där jag eller syrran är hela tiden. Gosbebis <3

Så sött idag när vi hämtade storasyster på dagis. Förra veckan satte vi på sittdelen på vagnen (kanonbra, jag älskar Emmaljunga!), så nu ser han ju världen ordentligt. Men det som gör honom gladast är ändå att se syrran ordentligt och nära när hon står på brädan och han har sitt ryggstöd fullt uppe. Han tittar på henne och skiner upp med hela ansiktet, haha. Hon märker såklart ingenting utan pratar om allt mellan himmel o jord med mig, medans hennes största fan följer varje rörelse hon gör <3