Det blir alltid värre framåt natten...


Har inte bloggat sen finlandsresan & kände att det var dags nu. Kan ändå inte sova & det verkar som att John Blund bestämt sig för att svika mig denna natt. Men det var ett tag sen nu, har sovit som en stock dom andra nätterna. Men ikväll började baby & jag prata om grejer som satte igång min hjärna ordentligt. Det blir alltid så, att man aldrig lär sig..Man ska inte börja diskutera "djupa" saker på kvällarna. Man ska helst inte diskutera nånting alls utan bara sova.

Fast nu var det en grej som jag har tänkt en del på sen våran inflyttningsfest som jag tog upp med honom, en grej om hans nära vän som inte alls visade sig vara så lycklig i sitt förhållande [äktenskap] som jag trodde... Man blir så paff liksom. Och det är vanligare än man tror, det är det som är så tragiskt. Nästan alla i våran omgivning lever i förhållanden som nästintill är lögner. Folk gnäller konstant på sina partners och om hur olyckliga dom känner sig, sen kryper dom ner i sängen med dom varje kväll och låtsas som ingenting..? Ännu värre är det med dom som är konstant otrogna, som lever ett singelliv bakom ryggen på sin sambo/partner & sen har samvete att kolla dom i ögonen och säga "Jag älskar dig"...Hur klarar man det? Jag förstår inte. Och varför, varför väljer man att vara tillsammans med någon när man ändå kräver total frihet? Eller när man ändå går omkring och känner sig konstant olycklig & bara pratar skit om sin partner? Jag har själv levt i förhållanden tidigare där det varit otrohet, lögner & svek. Men jag trodde att man växer ifrån sånt? Att man till slut söker sig till någon som ger en trygghet & kärlek. Att man liksom inte behöver spänning på samma sätt & behöver man spänning i livet så skapar man det tillsammans med den man lever ihop med.

Det kan inte hjälpas, men jag tar illa vid mig när jag hör hur folk lever. Även fast jag inte alls har med saken att göra, men det känns som att när man umgås med folk och egentligen vet hur dom lever sina liv, så blir dom så falska på nåt sätt. Jag får inte alls mycket till övers för dom. Givetvis får folk leva sina liv precis som dom vill, men jag har ingen respekt för otrohet & lögner och kommer heller aldrig att få. Fast sen lägger jag mig aldrig i självklart, skulle aldrig falla mig in att prata med dom om det eftersom det [fortfarande] inte är min ensak. Men jag tänker det istället och ventilerar det med Janne.

Det vi har tillsammans är oslagbart. Jag tvekar inte en sekund på att det ska vara vi två, men man blir samtidigt rädd när man hör om hur folk lever. Rädd för att man bara ska ge upp för lätt, så fort man får en motgång, att man bara ska gå åt varsitt håll istället för att kämpa tillsammans. Men så länge man pratar med varandra, uppskattar varandra & litar på varandra så ska det funka.


Nåväl, nu lämnar vi Dr. Phil-snacket för ikväll *flin* Vi kom ju hem från finland i måndags, möra & trötta som aldrig förr. Efter en helvetisk resa dit utan någon som helst sömn [vi var nyktra o städade, men båtdjäveln skakade så mkt av någon anledning trots våran b-hytt], så besökte vi hans farfar + fru. Bara det att farfarn hamnat på sjukhus under natten, så vi fick aldrig träffa honom...Janne blev givetvis ledsen, det var ju trots allt mestadels därför vi åkte. Men vi umgicks med Anja hela dagen, hans pappa, farbror & faster. Jag sov två timmar på vägen från Åbo till Helsingfors i bilen, det var all sömn jag fick på över ett dygn. Sen senare på kvällen skulle vi in till storstan för att dricka "en öl" men hans kusin Jeffrey som jobbar på en hårdrocksbar vid namn Perkele [kan omöjligt bli mer finskt, haha]. En öl blir hur som haver till tre shots & vips så vinglar vi hem TOLV timmar senare...Hahaha! Vi var inte fina kan jag lova. Men hur orkar man? Två timmars sömn på över ett dygn och sen bli totalt överöst med alkohol..? Så hemresan bestod av filmtittande. Vi hade som tur var en dubbelsäng med tv i våran hytt, där stannade vi hela kvällen förutom att vi åt mat & handlade godis på taxfree :)
Nästa gång ska hans pappa komma hit & det ser jag fram emot, han var hur go som helst! Fast jag hade inte förväntat mig så mkt annat, det är ju min fästmans farsgubbe *flin*

Imorgon ska jag iväg & storhandla med pappsen. Ska köpa massa grönsaker, frukt m.m. Jag & baby ska börja på en "diet" på söndag. Vi ska utesluta kolhydrater helt, vilket inte kommer bli lätt...Jag älskar ju pasta! Haha. Nåväl, två veckor i stöpet ska vi hålla på. Bra rensning för kroppen nu efter all gift man stoppat i den den senaste tiden.. Alkohol, ciggaretter, alkohol, dålig mat, alkohol...Mycket fest har det blivit, men nu blir det en vitmånad o bra mat. Känns tokskönt faktiskt :)

På lördag ska jag & Baby på museum. Vi ska på sjöhistoriska på djurgår'n och se på Titanic-utställningen. Ska bli tokskoj! Vi ska hitta på mkt såna saker nu på helgerna & bara rå om varandra, istället för att bli fulla o odrägliga *flin* Nejdå, men det är mysigt att göra såna saker :)

Kanske dags för sängen nu..? Ska prova iallafall o kolla ifall herr blund behagar att dyka upp.
Adjö!


Baby & jag på båten <3



Baby & hans kusin på Perkele :)

Mot mumintrollen!






Jaha, jag har inte packat eller gjort mig själv iordning ens, men här sitter jag...*flin* Nåväl, jag har verkligen bestämt mig för att inte ÖVERpacka min väska för en gång skull. Har tänkt att försöka få med allt i min tjusiga döskalle-väska. Den är inte alltför stor & alldeles lagom behändig, det är en s.k remväska & snygg är den också! Det får bli den + handväska [såklart]. Behöver liksom inte ha med mig fler par skor än dom som jag åker i & det blir mina nya snygga skor, dom passar till nästintill allt. Eller iallafall dom kläderna jag har tänkt att packa ner. Hårfön, linsgrejer & smink + kläder...Mjorå, det borde nog funka i den väskan. Man trycker ner allt i en enda stor boll så går det nog att få igen den *flin*

Igår kväll var jag heeeelt slut! Förmodligen var det uppesittarnatten från natten innan som tog ut sin rätt. Men det var skönt, vid nio låg jag i sängen & började läsa en ny bok. "Slash" som jag fick av baby på min födelsedag. Har bara läst två kapitel men vet redan att jag älskar den. Jag vet inte vad det är, men jag är så fascinerad av att läsa om kända musiker & Slash är ju trots allt en av världens bästa [& mest kända] gitarrister genom all time [det är han med burrigt hår från Guns n' Roses för er ovetande]. Och den här boken kommer nog bli annorlunda att läsa..Oftast så har ju alla artister haft en jobbig uppväxt på ett eller annat sätt [där klår Marlilyn Manson ALLA], men Slash har en skilsmässa. Jag menar, det har väl var & vartannat barn idag? Så det verkar inte bli någon snyfthistoria direkt. Så det ska bli intressant :) Efter den har jag Johnny Cash bok. Finns flera jag måste köpa, är som sagt helt såld på självbiografer. Då helst någon artist eller skådespelare. Dom har oftast levt ett liv som man inte trodde var möjligt, och som man inte heller är avundsjuk på alls. Som sagt, nästan alltid tragiskt.


Igår spenderade jag min eftermiddag med mina päron. Det var tokmys att träffa mamsen igen, pappa & jag stöter ju på varandra titt som tätt eftersom han jobbar så nära där jag bor. Vi var på stan & shoppade lite & sen bjöd dom på världens godaste smörgås från Nancy's. Dom har så otroligt stort utbud på mat där, men jag har alltid ätit min kyckling & Curry - baguette & har nog inga planer på att ändra det heller *flin* Det är nästan så att man får en mun-orgasm när man tar den första tuggan! Haha.

Nu ska jag ta tag i mig själv. Poppa sjukt hög musik, hoppa in i duschen & börja packa.
Back on monday!

Adios Amigos!
 

Mina nya älsklings-skor.






Tre dagar, en väska...Tror ni jag klarar't?



Du, min vän i livet.


Hmms...Inatt när jag satt & skrev gick det inte att lägga upp bilder. Det gick heller inte att använda sig av Fettext, kursiv eller understruken. Därför ser mitt natt-inlägg lite halvtjaskigt ut. Det kan vara mycket strul ibland på blogg.se

Jag somnade inte förrän bortåt tre inatt. Vet inte vad det var för fel riktigt. Men det känns lite grann som att det blir tungt att gå & lägga sig varje kväll, även fast jag lyckas oftast. Men det tar emot på nåt sätt, kanske nån liten form av höstdepp. Vad vet jag. På dagarna mår jag bra iaf & grubblar inte eller känner mig nere. Det enda som kan göra att man känner sig hängig emellanåt är väl vädret, framförallt när det ser ut som idag...Tagit direkt ur Sibirien, grått grått & ännu mer grått! Men att känna så är bara mänskligt. Nåväl, jag ser fram emot snön nu iaf :) Och jag hoppas [hoppas hoppas!] att den kommer snart! Eller att den kommer överhuvudtaget får man väl säga...Det ljusnar upp lite & gör det liksom mer acceptabelt att det är kallt på nåt sätt, det känns mer okej då.

Baby ringde mig från jobbet nyss. Han är helt lyrisk att vi ska till Finland imorgon *flin* Tror jag det, han har inte träffat sin farsgubbe på över ett år! Skulle jag aldrig klara. Aldrig någonsin. Och fr.om nu får det inte gå så lång tid mellan gångerna dom ses heller, hur svårt kan det vara att ta båten över havet? Det tar några timmar av ens tid. Sen kostar det därefter, men nästa gång vi åker över får vi boka någon månad innan. Det blev nästan lite panik nu så vi var ute i sista sekund, därav att det kostade en förmögenhet känns det som. Men det är värt det. Som sagt, han ska träffa sin pappa [jag med dessutom!] & sin farfar som inte alls mår bra. Det finns inga pengar i världen som är värda att gråtas över för en sån sak.

Nu ska jag dricka upp mitt te, ta dag i disken & sen hoppa in i duschen. Vid tre skulle jag vara klar att åka med päronen.

Adios!


Om jag tappar allt igen, det är möjligt att det händer.
Det kan vara svårt att hitta hem, bland alla hav & alla länder.
Men du, min vän i livet.
Se hur sommaren blir till höst.
En enda sak är givet...
Du bär min luft i ditt bröst.