Veckan som gått.

 
Barnen sover, mannen spelar musik i lokalen och jag har precis betat av två inspelade avsnitt av "Housewifes of Beverly Hills". Av alla housewifarna är det mina absoluta favoriter och jag har tidsinställd inspelning 16.00 varje vardag och sen tittar jag på det när jag får tid. Jag älskar dom sönderopererade, rika, giriga, falska kvinnorna som kan skapa intriger om precis vad som helst! :-) Dom får mig att känna med all garanti hur jag INTE skulle bli om det skulle dimpa in några miljoner på kontot. Men bra tv gör dom onekligen.
 
Hur som. Den här veckan har gått snabbt, ungefär som alltid med andra ord. I tisdags hade vi en överraskningsfika för min kära mor hemma hos henne. Hon fyller ju femtio om prick en vecka & så länge jag har känt henne (förmodligen hela hennes liv egentligen) så har hon alltid varit fascinerad av delfiner. Hon har alltid drömt om att få bada och gosa med delfiner. Så i present av familjen fick hon en dag i temat delfiner på Kolmården och så även hoppa i bassängen med dom, klappa på dom och hänga med dom. Idag var hon där och hon var så nöjd över dagen - känns fantastiskt att det blev precis som hon ville :-) Pappa följde med och fick vid ett tillfälle gå själv på djurparken, och då menar jag själv. För just idag var den stängd - hur coolt är inte det då? Annars förknippar man ju djurparker oftast med trängsel eller skrikiga barn, men han var helt solo med elefanterna ( avis), tigrarna, noshörningarna os.v... Så han fick sig nog också en upplevelse må jag tro :-)
 
Imorgon ska jag och Sara bjuda ut henne på lite galejj. Bara vi tjejor, äta gott och dricka gott. Ska bli så roligt <3
Och nästa lördag är det ju 50-års fest för släkt och vänner. Det ska också bli roligt! Vet dock inte vad jag ska ha på mig ännu, nästan lite panik men har bestämt mig för att inte få panik ännu. På söndag åker vi till skärholmen så får jag se om jag hittar något där. Beställde ju en klänning från Bubbleroom, men lät den åka tillbaka då jag vet med mig själv att jag både vill och måste prova ett klädesplagg för lite speciella tillställningar. Dessutom var den utan axelband, jag har en stor byst så då vet jag med all säkerhet att jag måste prova den och att jag behöver lite extra stöd vilket den inte gav. Har däremot sett en annan klänning på H&M som är utan axelband men som har bygel och stöd, den funderar jag på att prova om jag hittar. Ja, nu skenade jag iväg....Mycket det här med klänningar och en garderob med kläder fast man aldrig har något att sätta på sig. Märkligt ;-)
 
Idag hade fisan lite firande på dagis. Det var "förskolans dag" och det var ballonger och flaggor på gården. Sen hade dom "Bergviksloppet" och i år sprang hon minsann två varv bara för att hon kunde såklart ;-) En fin liten medalj fick hon också som hon var så stolt över. Sen bjöds det på glass och annat skoj för barnen, och när vi föräldrar kom och hälsade på var det öppet hus, ansiktsmålning, vanlig målning, fika och andra aktiviteter. Himla mysigt och även om det emellanåt blåste lite kyligt, hade dom tur med vädret. Det var en väldans glad och mycket trött liten tös som pladdrade på hela vägen hem sen på eftermiddagen :-) Och Liam var också nöjd kan ni tro som fick springa omkring bäst tusan han ville på dagis idag, och dessutom äta kakor! Oj oj, vilken dag ;-)
 
 
 
Och apropå vädret, har ni hört att det ska bli fint väder framöver nu? Sol och flera flera plusgrader! I'm so happy! :-) Det innebär utelek både förmiddagar och mellis utomhus även eftermiddagar efter dagishämtning. Jag älskar sommaren, spring i både barn och vuxna. Livet blir så mycket enklare & det är så mycket roligare allting framför allt.
 
Liam har ju börjat gå massor nu, äntligen. Gått inne har han ju gjort ett bra tag iof, han har ju tränat och tränat som en liten tok och en morgon satt balansen där. Men utomhus har han ju inte varit fullt lika envis med, kanke för att han inte har fått samma möjlighet såklart. Men sen nån vecka tillbaka har han för det mesta skippat vagnen när vi inte haft en tid att passa och nu är han duktig på att gå även i skor :-) Han bara tjuter och vill så gärna springa efter storasyster, men han är inte riktigt där ännu. Men han skrattar och man ser lyckan i hans ansikte att han kan ta sig fram - vart han vill och att han faktiskt ser världen från en annan nivå nu. Han går runt i sina små cirklar emellanåt, viker av vid gräset femtioelva gånger på vägen hem, sätter sig på gruset för att kolla på någon sten för att i nästa sekund ställa sig upp och gå vidare. Som sagt, man ska inte ha bråttom. Och det har vi ju sällan, lyxen med att vara föräldraledig ;-)
 
 
 
Träningen har gått bra den här veckan. Jag har ju blivit nyförälskad i crosstrainern. Hatade den förr och ställde mig bara på gåbandet, men nu när jag ändå är ute och promenixar så mycket så tycker jag att crosstrainern är fantastisk. Den tar verkligen på hela kroppen och träningsvärken jag legat inne med vissa dagar har varit guld.
MEN - jag har bestämt mig för att inte köra fastedagar under lingonveckan. Jag orkar inte det, så enkelt är det bara. Och när jag berättade det för mannen för en stund sedan sa han bara förvånat "Men hade inte du redan bestämt det?". Så förmodligen kände jag redan så förra månaden, men hade glömt bort det såklart. Energin ligger redan på minus dom här dagarna, den energin som jag har utöver för familjen och hemmet lägger jag på gymmet och då behöver jag fylla på med energi genom mat. Bra mat naturligtvis, jag undviker fortfarande kolhydrater i den mån att jag skippar pasta, potatis och ris. Och det tänker jag fortsätta med, alltid. Men inge kaloriräkning under lingonveckan i fortsättningen, alltså.
 
Idag hade jag skött mig exemplariskt tills på eftermiddagen då jag och barnen är ute på gården utanför mina föräldrar & dom kommer hem från Kolmården. Hungriga var dom och så fort dom pratade om mat började magen att kurra. Äh, jag bestämde mig för att äta mat! Mat mat mat! Det är liksom det enda som kretsar i mitt huvud den här veckan, mat och godis och chips och glass och allt annat skit det finns att stoppa i sig. Det blev iallafall grekiskt. Köpte kycklingspett med sallad och tzatsiki, älskar annars deras ris men var lite duktig iallafall.
Cola Zero har också räddat mig, som alltid.
 
Helgens planer är utgång imorgon, lite träning på lördag vilket jag hoppas att jag kommer orka, och skärholmen på söndag. Annars bara mys och slappande, som vi vill ha det! :-)
 
 
 
 
 

Full rulle.

 
Som jag skrev tidigare idag så hade jag lite ärenden att göra idag. Eller vi, snarare eftersom mannen och barnen skjutsade mig. Det gick bra på vårdcentralen, jag tyckte mycket om Elisabet som hon hette. En jätte go och varm människa, sådär lugn och behaglig att lyssna på. Hon håller dock inte på med ktb, men vi bestämde oss för att prova en tid tillsammans ändå. Jag går dit och pratar med henne den stunden jag behöver, om allt mellan himmel och jord (terapi med andra ord), så ser vi om det underlättar. Gör det inte det så får jag börja på ktb hos en annan terapeut på vårdcentralen. Men jag fick en bra känsla & tror på henne. Och på mig själv. Jag mår som sagt inte dåligt, är inte deprimerad, ledsen eller något. Jag har inte ett mörker som jag har svårt att ta mig ur, eller går igenom en tuff period eller så. Däremot har ju året varit fullt av skit rent ut sagt, och det har påverkat mig negativt. Gett mig en inre stress och ångest mellan varven. Dock måste jag säga att sen jag slutade med mini-pillrena mår jag mycket bättre. Jag och hormoner går inte ihop, as simple as that. Det tog bara några dagar så märkte mannen av en förbättring också. Mindre stressad, bättre tålamod och mycket bättre humör. Nej, vi ska inte skaffa barn. Men en hormonspiral däremot, det ska vi skaffa ;-)
 
Men trots att jag kommit ur mitt virrvarr av stress, det förbannade ekorrhjulet som det kändes som att jag var i emellanåt, så tror jag att det kan vara nyttigt att gå och prata med någon utomstående. Det tror jag det kan vara för vem som helst. Någon som sitter och får betalt (100 kr, så inte är det dyrt heller), på din skit, din glädje, din sorg, vad tusan du än känner för att berätta. Jag har iallafall som sagt bestämt mig för att ge det en chans och vi bokade in två tider framöver - får se vad det ger :-)
 
Först tänkte jag att jag kanske inte ska vara så öppen med det här, att det kanske är lite för privat för att dela med sig av. Men det är ingenting jag skäms över, att "lida" av stress är ju idag en folksjukdom. Jag väljer bara att prata högt om det & berätta att jag kanske behöver en knuff i rätt riktning för att lära mig hur jag ska hantera det i framtiden. Och det "roliga" i det här är att när jag pratar med folk i min omgivning bara så märker jag hur vanligt det är att man kommer in i perioder då man mår dåligt både psykiskt och fysiskt utav stress, av en eller flera anledningar. Jag har svårt att känna smärta, det triggar igång nånting i mig. Alltså inte "slå i tån" smärta, utan när det liksom dyker upp nån oförklarlig värk så blir jag stressad och tänker direkt att jag har 1950343 olika sjukdomar. Låter inge vidare sunt...? Men så funkar jag i mina dåliga perioder, alltså när det händer annat runt omkring. Jag kanske sover dåligt & spänner mig i sömnen, det leder till både spänningshuvudvärk och ledvärk och det i sin tur får mig att tro att det är något annat jag lider av. Det blir ett ekorrhjul av det hela.

Var ju hos läkaren i vintras och tog prover för både det ena och det andra, och jag var frisk. Jag vet ju nånstans att jag inte lider av någon svår sjukdom utan att det mesta sitter i huvudet. Inte värken dock, för den får jag ju av en anledning - stress. Var iallafall till sjukhuset idag och tog prover på det som läkaren skrev när jag var där sist, så på onsdag får jag ringa honom. Han ville ju även höra hur det gått hos Elisabet.
 
Medans jag satt på vårdcentralen så var baby iväg med barnen och gjorde lite ärenden. Sen plockade dom upp mig, vi åkte till sjukhuset, passade på att äta lite mellis och sen tog jag mina prover. Efter det blev det gymmet. Jag kände mig lite skakig idag efter bara 35 minuter på crosstrainern, så jag gjorde plankan och lite squats och sen gav jag upp för idag. Det var svettigt ändå och skönt att röra på mig :-)
 
 
Nu badar baby lillfisan, lilleman sover redan, sen blir det kvarg och ägg och "Game Of Thrones" :-)

Mina tankar kring 5.2.

 
Nu har jag hållit på med 5.2 dieten i drygt två månader, i åtta veckor. Jag har gått ner drygt 8,5 kg hittills och det känns som att det är den lättaste viktnedgången någonsin. Dom första veckorna var det givetvis lite tungt på fastedagarna & dom första dagarna gjorde jag helt fel med maten och dom få kalorierna jag fick äta. Åt fel kalorier, vid fel tidpunkt och var mest hungrig och trött. Det gäller ju att man lär sig vad som är mättande och inte, och det är ju i sig nyttigt - att veta vad som är BRA kalorier eller ej. Och ibland har jag blivit chockad när jag ser hur mycket kalorier vissa saker faktiskt innehåller. Nu räknar ju inte alla kalorier såklart, men det är ju vetenskapligt bevisat (och logiskt) att man inte ska äta mer kalorier än vad man förbrukar - så en liten aning om vad man stoppar i sig kan ju aldrig vara fel för någon :-)
 
Ett litet tips är att ladda ner "Shape Up"-appen, där kan man t.om scanna in koden på en förpackning, vilken förpackning som helst, och få reda på kalorieintaget per gram/ml. Den har hjälpt mig oerhört mycket, även på icke fastedagar.
För så är det givetvis, man MÅSTE äta bra även dom andra dagarna. Jag har hört om folk som levt efter det här och sen tror att man kan stoppa i sig i princip vad som helst dom andra dagarna och på nåt sätt "väga upp" för dom få kalorierna man får i sig på fastedagarna. Men så funkar det givetvis inte, det är ingen mirakelkur, man måste ju vara villig att ändra på sina vanor. Och alla dieter, träningsformer os.v ska man ju göra för att man vill må bättre, äta nyttigare och få ett hälsosammare liv.
 
Jag har däremot fortfarande en dag i veckan då jag äter i princip vad som helst, lördagarna. Men grejen med femtvå, för mig iallafall, är att mitt sötsug nästintill försvann. Och jag får definitivt inte i mig lika mycket mat längre, det blir många små mål på mina icke fastedagar.
Jag förbjuder mig heller inte att äta något, är jag nere på stan t.ex och fikar med en vän eller med barnen så kan jag köpa mig en chokladboll utan problem. Även det en positiv grej med just femtvå, man behöver inte få dåligt samvete för att man "bryter dieten" när man låter suget ta över. Man kan kort och gott leva ett normalt liv fast man fastar två dagar i veckan. Och dom dagarna kan du ju ta när du vill. Jag har tisdagar och torsdagar, men den här veckan fick det bli måndag och onsdag då jag har planer för torsdagen. Funkar lika bra det! :-)
 
Jag hade ett mål att komma i mina kläder igen som jag hade i garderoben, för i höstas när jag tog tag i kroppen efter förlossningen fanns det typ ett par byxor jag kom i. Och sen var det tunikor och tights som gällde för att dölja så mycket som möjligt. Och hur roligt är det? Vem vill leva så? Jag vill kunna gå in i en affär, hitta ett par schyssta byxor och köpa dom. Och inte må dåligt när jag ser ett par schyssta byxor och bara tänka på att jag inte kommer i dom. Och nu kommer jag i ALLA mina byxor i garderoben! :-) Så det målet har jag nått. Sen har jag andra mål kvar att uppnå, delmål. Det tror jag är viktigt att ha även det. Det gör allt så mycket roligare. Jag har några få kilo kvar tills jag nått mitt andra delmål. Och det ska vara uppnått till sommaren.
 
Jag har bestämt mig för att bara väga mig en gång i månaden, eller varannan vecka. Inte varje vecka eftersom jag inte har så mycket kvar att gå ner, tycker det är tråkigt när vågen visar 0,3 eller 0,2 kg. Vill hellre ha åtminstone ett kilo på vågen som jag fått hela tiden för att hålla mig motiverad. Dessutom är det mest träning som gäller nu, få bort magen och fastare röv. Och allt sånt börjar jag med nästa vecka. Tanken var att börja på gymmet igen den här veckan, men med påsken ivägen fick jag byta fastedagar och jag kan inte gymma och fasta. Kroppen behöver ju näringsrik mat för att orka bygga muskler och förbränna ordentligt. Så ja, nästa vecka blir det gym igen och det ska bli roligt! :-)
 
Jag har gått ner 12-13 kilo sen i september. Det får jag inte glömma. Men än är jag inte färdig och 5.2 är en enorm hjälp!

Min fastedag ser oftast ut såhär:
Frukost: En kopp kaffe och ett kokt ägg
Lunch: Köttsoppa eller romanasoppa + en knäckemacka med en skiva rökt skinka
Mellis: Ett kokt ägg
Middag: Te och två knäckemacka med rökt skinka
 
Inte komplicerat för fem öre och mättande! :-) Ägg är ju supermättande har jag kommit på, brukar även ha lite kaviar på ibland. Vissa dagar struntar jag i soppan och äter en massa sallad med äggröra istället, då oftast på äggvitan bara eftersom den innehåller så få kalorier.
Tycker allt är väldigt simpelt med 5.2 och är det något man undrar över så finns det ju både böcker och internet. Jag har läst mig till det mesta, vad man rekommenderar att äta och dricka os.v Sen funkar ju alla olika så det gäller att hitta sitt eget sätt. Tycker dock att man ska försöka få i sig åtminstone ett varmt mål om dagen eftersom det mättar mer & soppor är ju både varmt och mättande, så det rekommenderar jag starkt.
 
När jag nått min målvikt tänker jag ha en soppdag (6.1) i veckan för att fortsätta leva hälsosamt och må bra. Dessutom behåller man ju vikten på så sätt.
 
Näe, nu har jag förespråkat femtvå enough ;-) Men har fått lite frågor angående det av olika personer på sistonde, så tänkte att jag kan ju skriva ett inlägg om mina tankar kring det så folk får en liten aning :-)