För tre år sedan.
Jag sitter fortfarande här som den tjockisen jag är med magen i vädret, ont i ryggen, tålamod som en ivrig 5-åring på julafton, krypningar i benen & en trötthet som en 95-åring tanta.
Ingen bebis i sikte. Snart stoppar jag in handen & drar ut h*n själv."
Så skrev jag för exakt tre år sedan i bloggen. Datumet då våran lilla Smurfa var beräknad. Vi visste ingenting, inte om det var en pojke eller flicka, vad vi hade att vänta oss av förlossningen eller hur livet skulle förändras för gott.
Och... Det tog ju ytterligare 10 dagar innan vi fick veta ;-)
Jag överlevde den här dagen, trots allt. Den blev jätte mysig även om jag hade önskat lite mer energi. Min man vad så snäll när han ringde idag och sa att han åker till gymmet lite senare än direkt från jobbet så jag kan få vila en timme <3 Det var så skönt! Sov t,om 1,5 timme. Sen när han tränade och barnen lagt sig, tog jag fram redskapen här hemma och tränade överkroppen.
Tidigare idag var vi iväg och köpte lite mer kulor och sånt till granen. Lykkis fick välja och givetvis skulle det glittra ;-)
