Dan före dan före dan före dan..

Jaha, sex dagar kvar till julafton idag.Kan ni förstå det? Galet! Och att det inte kommer någon snö till jul har jag börjat bearbeta i min hjärna lite smått. Så typiskt när man liksom första gången har ett barn som pratar o längtar efter snön. Den kommer väl i februari/mars när man toklängtar efter våren istället...

Lykkis har ju åkt på en förkylning och snorar som en toka. Lite hostig också, men får sova på nätterna utan problem så det känns skönt. Alltid viktigt med sömnen så man vet att hon får ta igen sig och vila ordentligt, den bästa medicinen. 

Igår när barnen lagt sig tog jag fram träningsmattan och vikterna/pilatesbollen och tränade i en halvtimme. Skulle egentligen gått till gymmet idag, men väljer att följa med till fammo istället och önska henne en God Jul. Och i måndags blev det inte heller nåt gym, ville få frisk luft efter att ha varit inne med barnen hela dagen & dessutom var jag skärrad över morden i huset bredvid, så motionerade istället. 
Vill inte tappa träningen, eller fel - TÄNKER inte tappa träningen trots att det är december och motivationen fullkomligt tryter. Men går jag upp mina 8 eller mindre, så får jag jobba ännu hårdare nästa år. Och nej, det är det inte värt. SÅ gott är det liksom inte ;-) Imorgon tänker jag träna armar & axlar och på lördag blir det gymmet. Har en hemsk träningsvärk i rumpan och benen efter gårdagen, så det känns skönt! 

Lykka hittade träningsmattan i förmiddags och tyckte minsann hon skulle träna lite. "Puh, det här är jobbigt mamma" sa hon. Haha, sötnos ❤️

Hon var så glad tidigare idag när vi gick till affären. Hon fick panta en massa flaskor alldeles själv, ta pengarna & köpa glass OCH ta kvittot! Haha. Det krävs inte mycket för att göra en 3-åring superglad ;-) Hon har ingen vidare aptit nu (mindre än vanligt alltså), p.ga förkylningen så passade på att köpa lite kräm, youghurt och sånt som jag vet att hon gillar. 
På väg hem sa hon att hon ville viska nånting i mitt öra. Hon sa "jag älskar dig" & gav mig en stor puss på munnen. Hon vet hur man gör en mamma superglad ;-)

Lillkorven är mycket gladare idag. Efter några dagar av frustrerande skrik till och från så är han sig själv idag igen. Och som sagt så har ju båda tänderna kommit igenom nu, så det var nog det. Han ställde sig i krypställning på träningsmattan och gungade. Och efter att ha visat honom några gånger hur man gör med benen och armarna, tog han själv två steg framåt. Räknas det? Haha. Hoppas det släpper nu! :-)




Kommentera här: