En sommar som gått & aldrig kommer igen.
Nu var det sådär fruktansvärt längesedan som jag satt här, vid datorn överhuvudtaget, men framförallt som jag satt & skrev blogg. En hel sommar har nästan gått. En sommar som varit sådär fantastisk, på riktigt fantastisk. Inte "skryt skryt vi är lyckliga familjen"- fantastisk - utan bara sådär perfekt. Vi har verkligen tagit till vara på alla dagar tillsammans. Hela första veckan av baby's semester försvann ioch med att han var tvungen att stanna kvar i finland efter begravningen och ta hand om allt runt omkring. Dvs. tömma sin fars hem, prata med myndigheter etc etc. Sånt som man helst av allt inte vill behöva tänka på efter att man begravt sin pappa, men eftersom han är ensambarn så faller allt på honom. Men han klarade det fint, han är starkare än vad han tror.
Efter det kändes semestern mer än välkommen. Att få ta dagarna som dom kommer, vakna tillsammans, äta frukost tillsammans & bara vara. Jag vet att jag ofta använder mig av det uttrycket "bara vara" - men vi har alltid uppskattat att bara få vara tillsammans. Vi behöver inte ha hundra aktiviteter inbokade en helg för att uppskatta tiden tillsammans eller för att ha roligt, tvärtom. Vi uppskattar tiden tillsammans då vi kan få rå om varandra utan en massa måsten eller utan att vardagen ska komma emellan. Och framför allt sen vi fick barn. Och man märker på Lykka, som ju är lite äldre än lillebror, att hon uppskattar det precis lika mycket som vi. Hon är inte rastlös, hon tjatar aldrig om att göra nånting, att vi måste åka nånstans. Hon älskar att bara få vara hela familjen tillsammans och det har hon alltid gjort. Där har vi lyckats - det känner jag verkligen.
Och vilket väder vi har haft! Nu i efterhand kan jag verkligen inte klaga, även om jag (såklart, jag är ju svensk) gnällde x antal gånger när värmen var som värst ;-) Men precis som så många runt omkring sade, visst åker vi utomlands för sån värme - men då finns det också resurser för det som AC, pool utanför dörren os.v Här hemma i Sverige var ju istället alla fläktar slutsålda, stränderna överbefolkade & drunkningsolyckorna fler än på länge. Vi är inte riktigt vana vid den typen av värmen. Men det var i alla fall en ordentlig sommar & även om den inte är riktigt slut ännu så känner jag mig mer redo för hösten än på bra länge.
Vi har nästan bott på stranden varje dag, både hemma och om vi varit iväg. Jag & barnen var till Skansen en dag med min mamma då hon precis fått semester. Så himla mysig dag, även om tivolit var det som lockade mest. Grönan (igen) hade varit mer väl spenderade pengar med andra ord ;-) Vi lånade svärmors och hennes gubbes stuga några dagar ute på landet. Väldigt primitivt, men otroligt mysigt. Och i lördags kom vi hem från Åland där vi spenderat en vecka. Sån otrolig tur med vädret även där då solen varit framme precis varje dag. Vi har fiskat, badat, varit ute med båten, bastat, druckit öl, grillat och bara njutit av miljön. Det är så vackert där och varje år blir jag sugen på att flytta dit. Men det är sommaren som lurar mig, tror inte att Åland är lika tilltalande att bo på under vintern. Vi hann i alla fall få hundra myggbett och bli riktigt bruna och fräscha allihopa.
Nu under sista semester veckan försöker vi bara att inte tänka på måndagen, utan ta dagen som den kommer. Idag åt vi pannkaksmiddag hemma hos svärmor, imorgon blir det torekällberget & sen ska jag och baby dricka lite vin på kvällen. På balkongen. Sista gången den här semestern, och sista gången på den här balkongen. Jag har aldrig gillat den särskilt mycket utan längtar till nästa sommar, när vi kan sitta på våran nya stora balkong med kvällssol framför ögonen ända tills den går ner. Härligt! :-)
Nähä, jag avrundar här nu då & ska krypa ner framför tv:n en stund. Mannen min är nere i källaren och spelar gitarr för första gången på hela sommaren & barnen sover, såklart.
Men jag skriver snart igen.
