Prinsessan 8 månader.
Det har varit lite tyst här under helgen som gått, har helt enkelt inte haft någon lust att sätta mig & skriva.
I lördags när vi kom hem köpte vi med oss kebab & sen mös vi framför en film, vid 1 somnade vi. Igår klättrade vi mest på väggarna i väntan på att lillan skulle komma hem, helt galet att man kan få fysiskt ont i kroppen av att sakna någon så mycket! Det var första gången som hon var hos mormor & morfar en hel helg, och det kändes att hon var borta i två dagar. Jag har nog aldrig saknat någon så mycket i hela mitt liv, men hon hade haft det tokbra (såklart, trodde inget annat heller). Men att se henne skina upp som en sol när hon kommer hem & får se våra ansikten igen, värmer så otroligt mycket i hjärtat. Hon har saknat oss lika mycket som vi saknat henne, precis som det ska vara när man är en familj.
Våran kryssning var riktigt rolig! God mat, goda drinkar, mycket dans & bra sällskap :-) Baby fick migrän vid halv tolv-tolv & var tyvärr tvungen att gå och lägga sig. Han hade varken rökt något alls eller druckit speciellt mycket, men har man migrän kryper den fram vare sig man vill eller inte. Stackaren! Så det var verkligen tur för mig att Lina & company var på samma båt, för vi höll igång till halv fyra innan vi gick och la oss.
Det här gör vi garanterat om! :-)
Inatt har varken jag eller Lykkis sovit något vidare, eller hon har sovit mer än mig men väldigt oroligt. Och när hon sover oroligt och gnyr/gråter i sömnen varje gång hon rör på sig kan jag omöjligt koppla av och sova. Så 1-2 timmars sömn fick jag nog ihop sammanlagt. Hon har det nämligen jobbigt nu med sina tänder i överkäken som är ena sega jäklar... Dom har varit där & känts länge, men inte förrän nu börjar den ena komma ner så att den syns när hon ler. Och idag har hon feber, hon har varit dålig i magen osv. så snart ska väl eländet vara över. Men jag har sagt det förut och jag säger det igen - hon imponerar på mig med sitt glada humör! När jag har feber & mår dåligt gråter jag hela tiden och tycker synd om mig själv, men inte hon inte... Hon skrattar, pratar, busar, leker & är så gott som sig själv. Förutom att hon är trött & att man ser i hennes ögon att hon inte är riktigt kry. Jag får alldeles ont i mamma-hjärtat när hon mår dåligt och önskar jag trolla henne frisk igen <3
Givetvis skulle vi upp tidigt imorse också för att jag skulle kila iväg till doktorn och ta blodprov, skulle kolla vilken dos av Levaxinet jag behöver (men det får jag svar på på onsdag).
Hur som helst, det slår väl aldrig fel egentligen? Alltid dom nätterna när man inte får någon sömn måste man ställa klockan. Hur som, det tog bara någon timme och efter det har vi inte gjort något alls. Vi har en riktig inne-myspys-dag bara jag & lillan <3 Det var längesen. Förra veckan var baby hemma hela veckan & folk kom och gick mest hela tiden. Hur mycket jag än uppskattar sällskap & älskar att umgås med min familj och mina vänner, kan en dag med bara Lykka vara så skönt! Inga planer - bara fisa.
Vi skulle egenetligen mött Desi på stan vid 11, men hon hade också haft en dålig natt så vi skjuter på det.
Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Lykkas 8 månadersdag! Helt otroligt att våran lilla tös är 8 månader redan. Så stor, men ändå så liten på jorden :-) Och varje dag i 8 månaders tid har varit ett äventyr, ett äventyr som kommer att fortgå hela livet. Hon gör mig till den lyckligaste människan på planeten & jag är så stolt att hon är min dotter!
Min vackra karl <3 Igår hade vi varit förlovade i 2 år.
(Jag feströker, inget annat ;-) )